Om Noll Noll på Rapport!

Flykten från verkligheten

Adam Svanell längst till höger.

Dvärgar, alver och wizard rock. Under det nya millenniets första år följde vi Harry, Frodo och Anakin och djupt in i verklighetsflyktens sagorike. Aldrig förr har vi varit så intresserade av fantasy som idag. I Noll Noll har journalisten och Novell-redaktören Adam Svanell djupdykt i fantasins rike för att svara på varför verklighetsflykt dominerade populärkulturen under nollnolltalet. Många av nollnolltalets tonåringar hittade inte sin identitet i punk, hiphop eller emo, utan på internatskolan Hogwarts, menar Svanell.

Sagan om Ringen, Harry Potter, Narnia. Varför tror du att just fantasyberättelser hade så stor framgång under nollnolltalet?
– När det gäller film handlar det delvis om att man tidigare inte hade verktyg för att göra sånt på ett trovärdigt sätt. Innan cgi-tekniken hade en scen som slaget vid Helms klyfta i Sagan om de två tornen varit absurt dyr att filma, och resultatet hade förmodligen ändå blivit ganska genant. Att vi samtidigt har sett ett uppsving för fantasylitteratur, och att World of Warcraft har blivit ett massfenomen, tror jag främst beror på att hela svärd och magi-facket har blivit mer socialt accepterat.

Tror du det är ett uttryck för en slags verklighetsflykt som speglar vår samtid?
– 00-talet har onekligen varit eskapistiskt. En förklaring som jag nosar på i texten är att flykten till andra världar kan ha en närmast terapeutisk funktion. Jag tar upp rollspelare som spelar för att glömma sina problem och en Iraksoldat som gör goda gärningar i World Of Warcraft för att bota sitt dåliga samvete. Under ett decennium som präglats av det amerikanska kriget mot terrorn är det inte konstigt att människor har sökt sig till sagor med tydliga hjältar och skurkar. Paradoxalt nog har det samtidigt med eskapismen funnits en tendens åt rakt motsatt håll, där autencitet, dokumentära och självupplevda berättelser har premierats. Möjligen kan de ses som reaktioner på varandra.

Du skriver om konvergenskulturen och det transmediala berättandet. Har det varit något tidstypiskt för nollnolltalet?
– Som Henry Jenkins säger: “Berättande har i allt högre grad förvandlats till konsten att skapa världar”. Om ett påhittat universum blir populärt så kommer det utan tvekan att omsättas i allt från böcker och filmer till Iphone-applikationer och kaffemuggar, Populärkultur bygger mer och mer på rent franchisetänkande. Det handlar självfallet mest om pengar.

Det har under nollnolltalet blivit tydligt att nördkulturen inte längre är ett intresse för unga män. Vad har lockar tjejer till genren tror du?
– Jag skulle nog vilja vända på frågan: vad har hållit dem borta tidigare? Det finns ingenting som säger att killar skulle vara mer lämpade för att spela tv-spel, läsa om rymden eller drömma sig bort till sagovärldar. Twilight och Harry Potter är exempel på hur vampyr- respektive fantasygenren under 00-talet har tonat ner sina grabbiga drag och därmed lockat massor av tjejer.

Nördkulturen dominerande under decenniet mainstreamkulturen. Hur blev det så?
– Jag tror att uppvärderingen av nörden till stor del beror på att datatekniken har blivit en central del av allt vi gör. Data- och teknikfrågor påverkar numera allt från populärkultur till politik, medan nördprojektet Google ses som världens mest innovativa och spännande företag. Teknikkunnande har blivit en maktfaktor.

Vilka ser du som decenniets främsta berättelser inom genren?
– Främst i bemärkelsen mest betydelsefull är helt klart Harry Potter. Vi snackar inte om en serie böcker och filmer, utan om en hel subkultur. Den så kallade Potterheadskulturen innefattade nätforum, konferenser, fanlitteratur, tecknade serier, tv-spel, välgörenhetsorganisationer och musikstilen wizard rock – komplett med egna festivaler och stjärnor. Många av nollnolltalets tonåringar hittade inte sin identitet i punk, hiphop eller emo, utan på internatskolan Hogwarts.

Bilder från releasen på F12

I onsdags höll vi en trevlig och välbesökt releasefest för boken på F12 Salongen i Stockholm. På plats fanns bland annat Jerker Virdborg, Lena Andersson, Leif Pagrotsky, Karin Winther, Annina Rabe, Andreas Ekström, Martin Gelin, Caroline Hainer, Mattias Dahlström, Kristin Lundell, Jesper Högström mfl.

John Airaksinen, Eric Schüldt, Anders Rydell (redaktör Noll Noll)

Andreas Ekström (författare i Noll Noll), Tobias Nielsén (redaktör Noll Noll)

Jerker Virdborg och Tom Malmquist

Martin Gelin (författare i Noll Noll), Annina Rabe (författare i Noll Noll), Stefan Ingvarsson

Lena Andersson, Leif Pagrotsky

Välkommen till julklappsrelease på F12 Salongen

Tomten kommer tidigt i år. Nästa vecka landar Noll Noll – Decenniet som förändrade världen från tryckeriet. Detta tänkte vi fira genom att stoppa en stor hög böcker under julgranen på F12 Salongen.

Tillsammans med klubben Hängivenheten bjuder vi på glögg, tomtehits och årets julklapp till ett hängivet och sorglöst billigt pris (140 kronor, kontant; kvitto kan erhållas).

Onsdag 16 december, kl 20–01
F12 Salongen, Fredsgatan 12, Stockholm

Välkomna!
Anders Rydell & Tobias Nielsén

Redaktörer
Hängivenheten består av Eric Schüldt, John Airaksinen och Anders Rydell.

Klas Ekman: Om decenniet då svaghet blev osexigt

Journalisten och författaren Klas Ekman har i Noll Noll skrivit kapitlet om vår psykiska och mentala hälsa under nollnolltalet, Själv är bäst. Om ett decennium då svaghet blev fult, härskartekniker smart och folkhemmets trygghet ersattes av hypnos. Det här är första delen i en intervjuserie med författarna i Noll Noll.

I din text om självhjälp och hälsa under nollnolltalet tar du upp Hasseluddens omvandling till Yasuragi i slutet av nittiotalet som symboliskt viktig, varför?
– Det var LO:s gamla kursgård som blev ett centrum för japaninfluerat välmående, den trygga solidariteten ersattes med ett ställe där du fick lägga in dig själv för att få må bra. Till dyra pengar. Och där någonstans började så väl hälsotänkandet och feng shui-psykosen på allvar. Efter ett decennium av utbrändhet och ekonomisk kris började vi ta ansvar för vårt eget hälsotillstånd på ett annat sätt än tidigare. Långt in på 90-talet var exempelvis yoga något rätt flummigt. Kanske inte i Stockholms mediekretsar, men i Sverige i stort. Nu blev den en accepterad träningsform, nyttig för kroppen och tydligen även själen.

Varför blev självhjälp så stort under just nollnolltalet i Sverige?
– Delvis för att klimatet på arbetsmarknaden hårdnade. De fasta jobben hade redan hunnit bli osäkrare, och allt mer av vårt eget mentala och fysiska välbefinnande ansågs bero på oss själva. Man skulle ha en sund själ i en sund kropp som man kunde jobba skiten ur, samtidigt som man fick ta hand om ungar och gud vet vad. Allt blev dessutom statussymboler. Så väl barn som välstädade hem. Vem fan behöver inte hjälp för att stå ut med de kraven?

Hur såg vår själsliga utveckling ut?
– Svaghet blev osexigt. Därför ville vi mota Olle i grind och slippa bli offer. Vilket i och för sig går tvärtemot David Eberhards teser, för enligt honom älskar vi ju i det närmaste att bli kränkta. Men motsägelser är en del av livet, så det är inget konstigt med det.

Hur tror du vi kommer se tillbaka på självhjälptrenden under nollnolltalet?
– Att den stora självhjälpsvågen var ett svar på ett mer omänskligt samhällsklimat. Och eftersom vi inte längre ber till Gud i någon större utsträckning fick vi meditera på våra spikmattor i stället. Endorfinkickar och tarmsköljningar blev de nya vägarna till frälsning.

Du tar även upp Henrik Fexeus, Neil Strauss och Elaine Bergqvists böcker om att använda härskarteknik. Blev det okej under nollnolltalet att manipulera sina medmänniskor?
– Betydligt mer än tidigare. Darwins jubileum sammanföll med att survival of the fittest-tänkandet slog igenom på allvar i Sverige. Jag skulle kunna dra lite paralleller till nedmonteringen av folkhemmet också, men mest av allt tror jag att det beror på osäkerheten på arbetsmarknaden. Vi kan inte längre räkna med att jobba på samma ställe till pensionen, det gäller att skaffa sig metoder för att kunna överleva om man en dag står utan de där grundläggande tryggheterna.

Vem var decenniets största klåpare, och vem hade på riktigt något vettigt att förmedla?
– Alltså, egentligen är jag rätt positiv till Mia Törnblom och alla de andra. För jag är ganska övertygad om att positivt tänkande är något som går att träna upp. Ska man ta en klåpare är det nog alla de som anammade totalt kolhydratsnåla dieter. Det blir man ju bara dum i huvudet av, om än ganska snygg.

Från DVD-spelare (Årets julklapp 2000) till spikmatta (2009). Hur förklarar du hypen kring spikmattor?
– Marknadsföringen av spikmattan är genial. Ligg på den och så mår du bättre på alla möjliga sätt, säga det. Och det låter väl toppen? Du behöver inte göra ett skit och får ändå ut en massa fördelar, sånt älskar ju folk att gå på. Det går att jämföra mattan med Atkinsdieten där du slapp röra på dig för att gå ned i vikt. Människan älskar simpla lösningar. Jag tycker i och för sig själv att det är ganska skönt att ligga på spikmattan, men jag vet inte om jag märkt några direkta förbättringar.

Klas Ekman är frilansjournalist och skriver bland andra för Stockholm City, Magazine Café, Modern Psykologi och Vitalt vetande. Han har skrivit boken Byt namn! – och andra sätt att lyckas som journalist samt texten till fotoboken Broder Daniel –When We Were Winning. Klas har varit redaktör på RES och Café, samt för SVT:s Studio Pop.

Omslagen är klara

Det är ett av de fyra omslagen. Totalt har vi valt 52 ord som satte sin prägel på nollnolltalet.

Vilka ord är nollnolltalet?

Sitter nu i slutfasen med omslagsarbetet och letar efter ord som är så nollnolltal. Frågan är vilket som är nollnolltalets mesta ord, är det brat, spikmatta, detox, lattemamma eller terrorhot? Nedan är vår lista, hjälp oss gärna att spana fram nollnolltalets mesta ord.

Zlatan
Stekare
Google
Obama
Gucci
al-Qaida
Spikmatta
Yoga
Modeblogg
Harry Potter
Lattemamma
Champagne
Schlager
Klimathot
Ekologiskt
Ipod
Iphone
Terrorhot
Tv-kock
Alliansen
Friidrott
Bredband
Trådlöst
Blogg
Inredning

En bok om nollnolltalet.
Vad har hänt?
Vad förändras?

Noll Noll är en bok om det här seklets första tio år. Om händelserna, människorna och tankarna som betydde mest. Om lattemammor, spikmattor och George Bush. Om Ernst Kirchsteiger, Google och modebloggare. Om Zlatan, vampyrer och finansbubblor. En bok om vad vi lyssnade på, vad vi läste och vad vi stoppade i munnen. Varför blev lyxmode folkligt? Varför började rockmusiker spela tvärflöjt? Och varför drack vi mer champagne än någonsin?

LÄS MER OM BOKEN
REDAKTÖRER
FÖRFATTARE